Google+

lördag 28 mars 2009

Trapptillverkning, del 1

Nu är M igång igen. Det har nog kliat i fingrarna när han varit tvungen att ta det helt lugnt. Men nu har har han alltså börjat med den trappa, som en bekant ska ha. Jag tänkte försöka visa lite bilder från tillverkningsprocesen, eftersom jag inte alls hann med och inte börjat blogga när han gjorde vår, som han gjorde på samma sätt.
De första delarna på plats i den jättetving, som behövs för att limma ihop så här stora delar.

Två lager till, som ska limmas.


Lim...
...och nu har de kommit på plats


De här använder han sedan att klistra fast ritningarna direkt på. Sedan sågar och fräser han ut efter olika streck på ritningen. Det kommer i nästa trappinlägg.

Om någon vill titta hur vår trappa blev, så finns dessa inlägg här.

Varma helghälsningar

fredag 27 mars 2009

Lite vårfint i köket

I veckan har vi fixat lite inför påsken och jag har äntligen kommit mig för att köpa lite fler blommor i huset och det känns genast mycket mer hemtrevligt. Mina gamla favoriter, myrten, har klarat sig hela vintern och tagit riktigt fart, men på övervåningen har det varit lite skralt på blomfronten.

På mormors gamla bord går allt i vitt och blått, men nu har jag fått dit lite lila och gult också med blommornas hjälp.
Pärlhyacinten ska få flytta ut, så fort jag hittat någon plats där det inte kommer går någon grävmaskin...



Några av de geleljus, som jag och mittenbarnet gjorde för ett tag sen. Hittade några små jordgubbar av stearin och varvade med gelemassan och det blev riktigt fint. Ser nästan lite smaskigt ut.

torsdag 26 mars 2009

nästa generationens bloggare?




De här bilderna har vårt mellanbarn tagit och jag lovade att visa dem på bloggen. Han har tydligen sett när jag går omkring och försöker få några bilder, men jag förstår inte riktigt hur han har gjort, för jag tycker de är mycket bättre än många av mina. Han dukade upp en massa olika saker och tog bilder på, men de här tyckte jag var lite extra. Vi har inte framme så mycket dekorativa saker, men häromdagen ville barnen lära sig schack och då plockade jag fram det. Och då var han inte sen att få fram kameran. Den nedersta bilden är en närbild på Martins snusdosa; tyckte det var lite gulligt...


söndag 22 mars 2009

Nulägesrapport

Oj, nu var det länge sedan jag skrev senast. Kanske beror det på det härliga vårljuset, men vad det än är, så har vi fått lite ny kraft här hemma efter en lite tyngre period. Jag håller så smått på med diverse målning och det går framåt. En liten bit pärlspont här med färdigfärg, ett dörrfoder blir grundat där och häromdagen fick en spegel sig en uppfräschning.

Martin har inte kunnat göra någonting fysiskt, men har fått bra ordning på sina papper och idag har också gårdens SAM-ansökan blivit färdig. Dessutom har ordnat, så vi ska få ordning på vår trädgård. Ungefär 20 lastbilslass med jord kommer att landa här om ett litet tag och det kommer nog att behövas för att få upp marken i den nivå vi tänkt oss på vissa ställen. Jag hoppas att det även ska räcka till att göra en snygg övergång till den intilliggande åkern på baksidan av huset. På det viset har Martin ordnat lite meningsfullt tidsfördriv åt sig medan han väntar på att bli bättre i ryggen; att planera ut all jord med grävmaskinen. Men han blir bättre och bättre för varje dag; idag gav han djuren i lagå´rn mat för första gången sen han fick ryggskottet.

Jag fick också ett mejl med frågan om färgen på får trappa. Detta gjorde oss medvetna om vilken färg den egentligen har. Att det är svårt att ge färger rättvisa på bild har jag sedan länge insett, men att vi själva inte ser den som annat än grå är en helt annan sak. Det visade sig nämligen när jag jämförde med ncs-färgerna, att färgen närmast har en gröngrå nyans med ett nummer 3005 - G80Y som sitt närmaste. Det stämmer inte exakt, men det var den som var mest lik.

Mitt i mitt målande började vår burk med grön umbra ta slut och då kom jag på att jag haft en liten burk med sådant pigment och fick för mig att testat att bland lite egen färg. Det skulle inte vara så svårt visade det sig. Googlade på lite olika recept, men till slut gjorde jag efter eget huvud i alla fall. Eftersom vi målat en del, så borde det väl inte vara så svårt, tänkte jag.
Det enda jag använde; pigment, kokt linolja, en tom burk och en gaffel att röra med.


Här är resultatet (ja, jag vet, måste lära mig att kunna ta vettiga närbilder nångång;)). Hade först tänkt att den skulle bli på några trösklar, men jag är väldigt förtjust i färgen grönjord, så det lutar lite åt att det blir den istället. Nu använder jag den istället till väggarna i huvudentrén mycket uppblandad med ren vit färg, så resultatet blir ljust grå i två olika nyanser.

Jag blev så förtjust i att göra egen färg att jag bestämt mig för att testa lite fler färger. Det var både roligt, lätt och dessutom blir det billigare än att köpa färdig. Jag måste också passa på att rekommendera Åsarps Säteri, som för inte så länge skrev om sina erfarenheter av olika linoljefärgstillverkare. Vi har inte så mycket erfarenhet själva, eftersom vi bara använt oss av Gysinges sortiment hittills. Men nu lutar det åt att vi beställer lite olika pigment och annat från Claessons Trätjära. Har redan fått deras broschyr, så jag håller på att bestämma mig för vad vi ska beställa.

lördag 7 mars 2009

Som jag skrivit tidigare har Martin haft fullt upp med gårdsarbete och de senaste två veckorna har han spenderat med vår nyligen inköpta gödselspridare. Vanligtvis brukar det vara jag som är tidsoptimisten och Martin har mer en realistisk tanke om hur lång tid något kommer att ta. I det här fallet hade han helt misstagit sig med tiden det skulle ta att reparera maskinen. Jag tror att han kom in nästan varje dag och hade hittat nya grejer som antingen behövde bytas eller helt enkelt saknades. Därför var han ganska nöjd när han i torsdag, efter nästan två veckor, kom in och sa att imorgon skulle han bara fylla i olja och så var den färdig. Tyvärr blev det nog ett lyft för mycket, för i fredags fick han ett kraftigt ryggskott och vi fick åka akut till kiropraktor. Nu rör han sig i slowmotion och jag känner mig så maktlös; vet inte riktigt vad man ska göra för att hjälpa. Man man ser tydligt hur ont han har och våndan och tristessen över att inte kunna göra något är stor.
Fick en bild av honom när han sitter med vinkelslipen på en del till gödselspridaren.
Några söta och glada nytillskott. Våra tjurar ser ut ungefär som kalven till vänster, men eftersom vi tidigare haft andra raser, så är vår besättning en salig blandning av raser. Därför är det alltid lite kul att se hur kalvarna ser ut
Mor och dotter vid Gamlastugan. Korna har en förkärlek för det gamla huset, så jag funderar på att flytta in deras bete något, så de inte går så hårt åt det. Då får vi samtidigt en lite större trädgård och en plats där det skulle passa att ha lite köksträdgård, tror jag.

Nu till en helt anan sak; jag har suttit och räknat igenom kostander för vårt hus och skulle gärna vilja göra ett långt inlägg om det, men det känns som det är lite tabu att tala om pengar. Men jag vill ändå säga TJOHOO!, för vi har lyckats hålla oss inom vår från början tänkta bugdet. Och eftersom vi gör så mycket vi bara kan själva, ser man så mycket tydligare hur mycket det springer iväg när man tar hjälp. De enskilt största konstaderna är nämligen plåtarbetet, pannan och värmesystemet, samt lönekonstnaderna till den polska familj, som jobbade hos oss under en tid. Jag inser ju att man måste ta hjälp med vissa saker, men är så tacksam över att ha någon som vill göra det mesta själv. Jag är också tacksam också över våra tålmodiga barn, som fått växa in i vårt hus och allt arbete, för det är inte helt färdigt någonstans även om funktionen finns.

Kanske skulle avsluta med att säga att jag håller på att grundmåla på lite olika ställen. Det tar sin lilla tid, eftersom jag bara får hålla på små stunder, men så småningom ska det väl bli färdigt. Och då det är värt allt slit, för det är något speciellt med att göra det själv!

söndag 1 mars 2009

Lillflickans nya tröjor

Måste bara visa lillflickan nya tröjor. Hon fick dem precis av sin farmor, som stickat dem. Först gjorde hon den till höger, men tyckte den blev för stor. Därför stickade hon glatt en till, en lite mindre och i lite andra färger. Jag tycker de är SÅÅÅ söta båda två.
Titta också på de gulliga knapparna. Lillflickan ville genast äta på dem, trodde väl det var godis....

Och här har vi modellen själv. Tyvärr stod hon på näsan när vi var ute för en stund sedan, och fick några revor. Men nu är hon glad igen.
Tack farmor, säger hon, tror jag.